Jag vet! Förlåt!

Jag har gjort världens dummaste tabbe. Jag bråkade med fel person.

Hade känt på mig under hela veckan att denna helg, som nyss har varit, skulle gå käpp rätt åt helvette!
Vad händer? Allt går Käpp Rätt Åt Helvette!!
Allt man verkligen har försökt att bättra på under en längre tid, blir att man ibland når den gränsen till att visa sina fel rejält.
Är detta ett misstag från den andra parten att vilja ha mig där?
Eller är det jag som borde gå skjuta mig i huvett eller hoppa framför en bro(intern humör)?
Skjuta mig för att jag är dum i huvett och kan inte rätta mig till människors tycke?
Skjuta mig i huvett för att inte andra ska råka ut för mina idiotiska bravader?
Är det rätt?
Är det rätt att jag ska tycka så?
Säkert, för det är inte så att jag inte har gjort något fel. Jag har gjort mycket fel i mitt liv(inget av mina fel är något jag ångrar). Men människor lär sig att leva med det och jag anpassar mig till slut.

Men förlåt... jag är seg när det gäller sådant. Jag kan inte ta konflikter på detta sätt för att jag har aldrig behövt göra det.
Det tar tid att lära sig.
Jag är inte ute efter att folk ska ursäkta mig och vänta på att jag ska lära mig, i alla fall att ha förståelse till att jag är så.

Men ni ska veta det här. Jag VET att jag har gjort en tabbe. JAG VET!
Jag behöver inte få höra det varenda liten millisekund om och om igen. Jag har redan tillräcklig ångest för oss alla att jag psykar ur!
Att jag gör fel!
Det är inte lätt för mig heller!
Jag har lika mycket ångest som att ni hatar mig!
Jag vet! Förlåt!