Feeling good baby!

Jag har världens bästa dag.

Jag har jobbat i två veckor i rad nu med massa skit ungar som springer omkring och stör en (näera jag älskar alla dom egentligen). Så bara för det, kommer jag att ha cash (som d sägs här i hooden) till sommaren.
Dessutom att jag har kommit i underfund med att jag älskar att vara singel. Tyvärr så har det blivit att jag är den enda singelbruden som är kvar av den närsmta vänskapskretsen. Men! jag skiter fullständigt i det, för jag mår bra ändå. Jag trodde att jag skulle bli lessen, gråta,stampa, tjura på andra gulliga par där ute och allt annat kännslomässigt crap som kommer med förhållandebrytningar, men icke sa nicke.

Jag mår perfekt!

Det var så jävla länge sen jag mådde så här bra och jag älskar det. Singel, vår/sommar och må bra det är fan ovanligt. Väldigt ovanligt för just mig.
Men i alla fall, för att summera det lilla hela.

Singel + vår/sommar 2008 = Natalia mår bra

någon som vill haka på? hehe...

man, kille, pojke.. vad?

Det som jag alltid har undrat över är reaktionerna som hanen har i det mänskliga samhället. Oftast blir reaktionen från hanen väldigt starka och oftast arga och ibland känslolösa. Varför? undrar jag för mig själv. Hur kommer det sig att i ett förhållande, där man själv visar all sin kärlek, oftast inte blir samma sak tillbaka.

Jag är en sån person som ger allt när jag väl blir förrälskad i en person. Jag ger verkligen mitt allt. Jag skulle kunna rent ut sagt göra allt, verkligen allt för denna person. Väldigt många gånger har det hänt att jag inte får dessa känslor och villkor tillbaka. Varför? Är det jag som är dum eller är det från hannens sida som det är något fel på?

I mitt senaste förhållande hände det mycket fram och tillbaka som var fel. Både jag och han gjorde fel. Men jag, för mina känslor skull, lyckades glömma allt och försökte igen. Men inte från hans sida. Såklart att jag kommer känna mig dum nog att verkligen tro att det skulle funka igen.
Varför ska tjejer alltid sätta sig i situationen till att försöka sitt allt och fastna så hårt, men killar inte gör det? Vad är det dom har som inte vi har? Är det deras gener, deras testosteron eller vad?

Jag skulle jätte gärna vilja ha just det där som gör dom som så känslolösa helt plötsligt. Kunna säga: "Hap, det funkar inte längre, hejdå, hoppas du har det bra. Men du ska veta att du är en helt underbar person. Verkligen en sån som man ska ha i ett förhållande."

Jajamensan, det du.

Den meningen har man fått höra några gånger nu. "Du är verkligen så omtänksam, rolig och världens skönaste tjej. En verklig flickvänsmaterial. Men det funkar inte."
Jupp, tydligen så är jag det. Men varför funkar det inte då? Förstår inte.

Om jag får höra denna mening en gång till så slår jag till snubben. Jag vill inte veta att jag är världens bästa, men tyvärr så räcker inte det.
Vadå räcker inte? Är det inte det man vill ha? Det är ju det dom säger, verklig flickvänsmaterial. Verklig flickvänsmaterial. MY ASS att dom tycker det egentligen!!!
Jag är fan helt beredd för att bojkotta kärlek överhuvudtaget. Som sagt kärlek gör föööööör ont för att vara värt.

Lyssna på mig nu. Det här är ett bra råd. För ont för att vara värt.
Gör som jag alltid har tänkt. Bli en slampa och ha sex ytligt och skit i dem sen. Det är fan det bästa.

BOJKOTTA KÄRLEK OCH BLI EN SINGELSLAMPA!!!